Hur Triple Helix-modellen hämmar svensk innovationskraft och varför Quadruple Helix är framtiden
Sverige är känt som en av världens mest innovativa nationer, men samtidigt finns det en paradox i det svenska innovationssystemet. Det bygger på en modell som kallas Triple Helix, där universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar för att driva forskning, utveckling och innovation. I teorin låter det som en framgångsrik strategi – men i praktiken har den allvarliga brister. Den exkluderar enskilda uppfinnare, småföretagare och gemene man, trots att det är dessa grupper som historiskt har varit drivande i att skapa de innovationer som format Sverige.
Triple Helix har institutionaliserats genom forskningsfinansiering, innovationskluster och offentliga satsningar där bara aktörer inom de tre sektorerna kan ta del av resurserna. Innovation ses som en process som kräver akademisk förankring, industriell implementering och offentlig styrning. Problemet är att innovation inte alltid sker enligt denna strukturerade modell. De mest revolutionerande idéerna har ofta uppstått i kreativa miljöer utanför universitetens forskningslabb och storföretagens utvecklingsavdelningar. Trots det styr Triple Helix hur Sverige satsar sina innovationsresurser, vilket gör att banbrytande idéer från enskilda individer och små innovativa aktörer sällan får genomslag.
Historien visar att många av Sveriges mest framgångsrika uppfinningar och företag har skapats av enskilda individer snarare än genom akademiska samarbeten. Alfred Nobel, Lars Magnus Ericsson, Gustaf Dalén och Ingvar Kamprad är några av de svenska innovatörer vars idéer förändrade världen – utan att ha varit en del av det akademiska innovationssystemet. Även moderna entreprenörer som Daniel Ek (Spotify) och Niklas Zennström (Skype) har skapat globala framgångar genom att arbeta utanför den traditionella forsknings- och näringslivsmodellen. Trots detta premieras idag strukturerade forskningsprojekt och innovationsprogram som ofta är rigida, byråkratiska och riskaverta, vilket gör det svårt för snabbrörliga och oberoende innovatörer att få stöd.
Det finns flera oberoende rapporter som visar på enskilda uppfinnares betydelse för Svensk innovationsförmåga exv rapporten om var sveriges 100 främsta innovationer skapades. Den visar tydligt att enskilda står för 1/3-del av alla innovationer.
Länk till rapporten: Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer >>>
Det svenska innovationssystemet har blivit en sluten klubb där den som inte har rätt akademiska meriter eller stora företagskontakter riskerar att exkluderas. Ansökningar om forsknings- och innovationsstöd kräver ofta omfattande dokumentation, vetenskapliga samarbeten och långa beslutsprocesser, vilket gör det svårt för enskilda innovatörer att delta. Innovationsprogram drivs ofta av universitet i samarbete med storbolag, vilket innebär att de fokuserar på projekt som ligger i linje med existerande forskning och företagsintressen snarare än på radikala och disruptiva idéer. Resultatet är att många innovationer som kunde ha utvecklats snabbt och effektivt fastnar i en akademisk eller byråkratisk process där de aldrig får den genomslagskraft de förtjänar.
Quadruple Helix – En modell för framtidens innovation
I en värld där innovation sker snabbt och gränsöverskridande räcker det inte längre att begränsa innovationssystemet till universitet, näringsliv och offentlig sektor. Det är dags att öppna dörrarna för en bredare och mer inkluderande modell: Quadruple Helix. Här inkluderas även civilsamhället, medborgare, enskilda uppfinnare och entreprenörer, vilket gör att fler kan delta i innovationsprocessen. I en tid där digitalisering och globalisering gör det enklare än någonsin för individer att skapa och sprida innovationer behöver vi ett system som stödjer, snarare än hindrar, denna utveckling.
Quadruple Helix bygger på en grundläggande insikt: innovation kan komma varifrån som helst och behöver inte styras av akademiska meriter eller företagsintressen. Många av dagens mest banbrytande innovationer har uppstått genom samarbeten mellan individer utanför de traditionella institutionerna. Öppna innovationsplattformar, crowdsourcing och makers-rörelsen är exempel på hur människor världen över bidrar till tekniska och sociala innovationer utan att vara en del av den formella innovationsstrukturen. Quadruple Helix tar vara på denna kraft genom att skapa en modell där alla får möjlighet att bidra, oavsett bakgrund eller tillgång till akademiska nätverk.
En av de stora fördelarna med Quadruple Helix är att den är mer anpassad till moderna samhällsutmaningar. Många av dagens innovationer handlar inte bara om teknik och industri utan också om sociala frågor, hållbarhet och digitala lösningar. Här spelar civilsamhället och individuella innovatörer en avgörande roll. Det kan handla om att skapa smarta lösningar för klimatutmaningar, förbättra socialt entreprenörskap eller utveckla digitala tjänster som gör människors vardag enklare. Genom att inkludera fler perspektiv ökar chansen att innovationer blir relevanta och användbara för fler människor.
Den stora skillnaden mellan Triple Helix och Quadruple Helix är synen på vem som kan vara innovatör. I Triple Helix är innovation något som sker inom institutioner och företag, medan Quadruple Helix erkänner att innovation är en dynamisk process som sker i samspel mellan människor i olika roller. Genom att inkludera civilsamhället skapas fler möjligheter för medborgare att delta i innovationsprocesser, vilket gör systemet mer demokratiskt och förankrat i verkliga behov.
För att Sverige ska bli en verkligt innovativ nation krävs det att vi släpper det akademiska och byråkratiska filtret som idag präglar innovationssystemet. Istället för att exkludera enskilda uppfinnare och entreprenörer borde vi uppmuntra dem. Istället för att låsa in innovationsresurserna i universitet och storföretag borde vi göra dem tillgängliga för fler. Quadruple Helix är vägen framåt, inte bara för att öka innovationskraften, utan också för att skapa ett mer inkluderande och dynamiskt samhälle.
Om Sverige vill fortsätta vara en ledande innovationsnation kan vi inte fortsätta att ha ett system som bara gynnar ett fåtal utvalda aktörer. Vi måste bygga ett ekosystem där alla kan delta, där innovation kan växa organiskt och där den kreativa kraften hos enskilda människor tas tillvara. Framtiden tillhör de som vågar tänka nytt – och det är dags att det svenska innovationssystemet gör detsamma.
Länkar till några få aktörer som arbetar enligt Quadrupal Helix:
Not! Det finns en ytterligare dimension av Quadrupal Helix som kallas Quintuple Helix, där även miljön är en faktor som tas med dvs:
Stat
Akademi
Näringsliv
Civilsamhälle
Miljön
Inom Innovationssupport använder vi Quadrupal helix som arbetsmodell, där miljön alltid finns inkluderad enligt våra hållbarhetsmodeller.
Är ni ett företag eller organisation som vill veta mer om hur ni utvecklar fler innovationer snabbare? Läs mer om Innovationsstarter >>>
